Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Den heliges grav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De var manchuernas fränder och länge var det oklart hur
ojroterna stod till de stammar som blivit herrar över Kina. De
hade på egen hand upprättat förbindelser med ryssarna i
Sibirien och erhållit skjutvapen från dem; de tycktes i färd med att
söka bilda ett nytt ryttarvälde som Djinghis Khan och när de
år 1690 började marschera ner mot Peking ingrep den kinesiska
armén och tillfogade dem ett svårt nederlag. När de sedan inte
hörsammade kejsar Kang-hsis (1662-1722) anmodan att året
därpå infinna sig vid hovet i Peking och formellt be kejsaren om
tillgift betraktades de som rebeller. År 1696 krossade en
kinesisk armé om 80 000 man som anfördes av kejsar Kang-hsi själv
ojroterna vid Urga i Mongoliet. En kejsartrogen furste blev
ojroternas nya härskare. Han vände sig nu mot Tibet, började
ingripa i tibetansk politik och år 1717 gick en ojrotisk armé från
Kashgarien mot Lhasa. Därmed var ojroterna åter rebeller och
kejsar Kang-hsi beordrade sina trupper att fördriva ojroterna
från Lhasa. År 1718 slog de tillbaka den kinesiska armén vid
Lhasa men år 1720 blev ojroterna besegrade och fördrevs från
Tibet.
Vid samma tid hade kejsar Kang-hsi sänt ambassadör Tu
Li-shen till torgoternas - Volgakalmuckernas - khan Ajuki för att
anmoda dem att återvända hem. Dessa torgoter hade år 1618
med 40 000 tält brutit upp från Dsjungariet och var nu bosatta
vid Volga. (Under Tu Li-shens färd genom Sibirien visade de
ryska myndigheterna upp några svenska fångar för den kinesiska
ambassadören och hans följe. Till kejsaren rapporterade
ambassadör Tu Li-shen senare att dessa: "Uppträdde anständigt
och tycktes välnärda.")
Torgoterna blev kvar vid Volga där betesmarkerna var
goda men de diskuterade Kang-hsis inbjudan att återvända och
när ryssarna började tränga fram mot Volga och kolonisera
landet mot mitten av sjuttonhundratalet blev situationen sådan att
de beslöt vända hem. Den 5 januari 1771 bröt de upp. De var
då 400 000. Vandringen tog åtta månader. Mer än 100 000
torgoter stupade på vägen men de överlevande nådde fram till
Kina. Kejsar Chien Lung mottog dem med hedersbetygelser och
gav dem land i Ili och Dsjungariet, 185 000 djur, tält, tyger,
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
