Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Den tomma graven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom rimliga gränser, handeln blomstrade, rättsväsendet
fungerade och ämbetsmännen var inte påfallande korrupta.
Men den upplösning som präglade hela Ching-dynastiens
administration fram mot mitten av adertonhundratalet fick
dubbel verkan härute i det så kallade kinesiska Turkestan. Här
-liksom i vissa andra områden - var de administrativa
befattningarna inte tillsatta efter allmän duglighet. De kunde blott
innehas av manchuisk adel. Detta kom att innebära att
kvaliteten på ämbetsmännen blev lägre än i det övriga Kina och att
befolkningen utsattes för ett dubbelt nationellt förtryck. Från
1820-talet och framåt började det ena upproret efter det andra
att flamma upp mot Ching-dynastien i kinesiska Turkestan.
För att söka säkra sitt herravälde började Ching-dynastien då
ge köpmännen från khanatet Khokand väster om bergen vissa
privilegier. Från år 1832 hade khanen av Khokand rätt att
kräva ut skatt från de av hans undersåtar som var bosatta i
kinesiska Turkestan. Dessa organiserades under ledning av egna
aksakaler som styrdes av en representant från Khokand vilken
hade sitt säte i Kashgar.
Köpmännen från Khokand kom på detta sätt att bli en kast
som organiserade sig som en egen stat i staten med en egen
administration vilken stod i lydnadsförhållande till en främmande
furste och utgjorde en del av en utländsk makts statsapparat.
Senare skulle det tsaristiska Ryssland när det erövrat
khanatet Khokand överta dess feodala privilegier i Sinkiang och
behålla hela systemet med lokala aksakaler direkt underställda den
tsaristiske generalkonsuln i Kashgar. Ären före det första
världskriget tycktes Ryssland med hjälp av denna organisation i färd
med att ta över Sinkiang. I början av nittonhundrasextiotalet
hade de nya härskarna på liknande sätt organiserat de
"Utlands-bosatta sovjetmedborgarnas förbund" och ställt det direkt
under ledning av sina konsuler och sökte med dess hjälp ta makten i
Sinkiang. De svåra konflikterna år 1962 och den kinesiska
förvirringen inför de plötsligt uppdykande tiotusentals
"sovjetmedborgarna" får sin verkliga historiska förklaring genom fördraget
mellan Ching-dynastien och khanatet Khokand om de
khokan-diska köpmännens privilegier av år 1832. Till 1962 återkommer
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
