- Project Runeberg -  Sidenvägen : en resa från Höga Pamir och Ili genom Sinkiang och Kansu /
128

(1977) [MARC] Author: Jan Myrdal With: Gun Kessle - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Den tomma graven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som var bördig från Anting i Kansu kommit till Salar-området
högt uppe i Gula flodens övre lopp i Chinghai-provinsen. Han
hade studerat i Kashgar och nu predikade han "den nya läran"
hsin-chiao. Han var svärmare och mystiker. Läran hade
anknytning till sufismen, den var sträng och asketisk men
öppnade samtidigt vägen till extas. De troende stampade, sjöng och
dansade så som de samtida kristna sekternas troende stampade,
sjöng och dansade i Europas bondstugor. Den nya lärans folk
tog upp kamp mot den gamla läran. Kampen fördes också med
vapen. Efter två större uppror förbjöds "den nya läran" av
myndigheterna såsom samhällsfarlig år 1783. Den fortsatte som
underjordisk och svärmisk sekt i ständigt uppror mot staten och
år 1862 kunde dess ledare Ma Hua-lung, som var grundarens
och helgonets Ma Ming-hsin direkta arvtagare, leda det som
blev ett av de största bondekrigen i Kinas nyare historia.

Här i det dåvarande kinesiska Turkestan var alla centrala
poster förbehållna män från "de åtta fanorna". Dessa utgjordes
av ättlingarna av dem som på 1600-talet gått med
manchuerna mot Ming-dynastien. De var organiserade i åtta
avdelningar inom hären. Var avdelning under sin färg: gul, vit, röd, blå,
med ram och utan ram. Inom varje fana var manchuer,
mongoler och han organiserade var för sig. Dessa "åtta fanor"
utgjorde ryggraden och den yttersta makten under
Ching-dy-nastien.

Det finns statistik på de ämbetsmän som innehaft de tretton
högsta posterna i kinesiska Turkestan fram till år 1874. Det rör
sig om sammanlagt 234 personer. Av dem var 229 med
säkerhet från de "åtta fanorna" och fem - två ambaner i Urumchi,
en representant i Hami, en rådgivare i Kashgar - möjligtvis
tillsatta utanför de "åtta fanorna".

Men det system som till en början tyckts säkra
gränsområdena och hålla dem i trogna händer hade mot mitten av
adertonhundratalet blivit ett hot mot statens säkerhet. Poster tillsattes
genom nepotism. Släktskap och förbindelser betydde inte bara
mer än duglighet - det var ju allmänt i hela riket - härute
betydde de allt. Administrationens kvalitet sjönk och förtrycket
tilltog. Hit ut nådde inte längre övervakningen och odugliga äm-

128

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siden/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free