Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Den tomma graven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Merv och mycket annat togs av ryssarna. Punjab och Sind och
mycket annat togs av britterna. De båda stormakternas
agenter och diplomater och äventyrare kartlade och intrigerade.
Persien, Afghanistan och Sinkiang kunde inte slutligen erövras av
någondera sidan. Detta stora spel över Asien innebar enorma
lidanden för folken. De brittiska trupperna i Afghanistan
uppträdde som de tyska gjorde i Jugoslavien under andra
världskriget. De drabbades också av samma öde.
Det förflutna är inte dött och utspelen under detta stora spel
har fortfarande ett stort inflytande på folkens framtid. Det är
därför det gång efter annan blir nödvändigt att gå tillbaka i
protokollen och försöka nå klarhet över vad som verkligen hänt.
Nog går det att reda ut vad som är sant och vad som är falskt.
Vad som blir oss viktigt bestäms av vår egen tid. Att Bismarck
förvanskade innehållet i Ems-depeschen vet vi. Men detta
bestämmer icke en gång för alla karaktären av det fransk-tyska
krigets inledningsskede. Det är för det stora spelets skull jag inte
kan sova denna natt i Kashgar. När jag iakttar detta stora spel
mellan Ryssland och Storbritannien under adertonhundratalet
härifrån Kashgar, tycks mönstret ett annat även om protokollen
förblir desamma. Jag förvånas över att jag tidigare inte sett
detta.
Under tre år läste jag nästan dagligen berättelser från det
stora spelets tid. Dagböcker och memoarer och reseskildringar
och sentida redogörelser. Det var inte så konstigt. Jag hade
kommit till denna del av Asien och jag tvangs orientera mig i
dess tid. Våren 1958 satt jag vid det hyrda skrivbordet i en liten
källarlägenhet vid gamla Shemiran-vägen norr om Teheran. Då
låg det i stadens utkant och var stilla och rofyllt; nu är området
sedan länge slukat av storstaden. Gun målade men jag kom
aldrig igång med mitt skrivande ty plötsligt hade jag insett att den
karta över tiden jag haft i huvudet hemifrån inte längre stämde.
1959 bodde vi sedan i Kabul, jag brukade gå till den Franska
Arkeologiska Delegationens bibliotek för att låna böcker. De var
vänliga. 1960 hyrde vi bottenvåningen i ett hus i Defence
Co-lony i New Delhis utkant. Jag hade börjat skriva i Kabul. Nu
fortsatte jag till dess boken blev klar.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
