- Project Runeberg -  Sidenvägen : en resa från Höga Pamir och Ili genom Sinkiang och Kansu /
156

(1977) [MARC] Author: Jan Myrdal With: Gun Kessle - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Låt oss tala om silke!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att landet i öster hade dessa ting. Därför sände man en
beskickning och bad om silkeskonsten. Men kejsaren ville behålla
den som hemlighet och ville inte låta någon annan få
vetskap om hur silket tillverkades. Han lät bevaka alla
gränsstationer och tillät varken mullbärsfrön eller silkesmaskägg att föras ut
ur sitt välde. Konungen i Khotan bad då om att få äkta en
prinsessa från kejsarens hus som ett tecken på sin trohet och sin
undersåtlighet. Kejsaren som var vänligt stämd gick med på
denna önskan. Då sände konungen av Khotan ett sändebud till
den kejserliga prinsessan och bad sändebudet framföra att
Khotan varken hade mullbärsträd eller silkesmaskar. Om hon ville
gå i sidenkläder fick hon se till att ta med sig frön och ägg så
hon kunde låta tillverka behagliga dräkter åt sig.

- Prinsessan hörde detta och tänkte på det och skaffade
sedan hemliga mullbärsfrön och silkesmaskägg och gömde dem
i sin stora håruppsättning. När hon kom till porten undersökte
vakterna henne noga men de vågade inte röra vid hennes
håruppsättning. Prinsessan fördes med stor ståt till det kungliga
palatset och dit förde hon alltså mullbärsfrön och silkesmaskägg.
På våren lät hon så fröna och när tiden kom för larverna att
kläckas samlade man löv åt dem. Men i början tvangs man
ut-fodra dem med alla slags löv. Först så småningom fanns riktiga
mullbärsblad åt dem. Då lät drottningen göra en inskrift i sten
som sade: "Det är förbjudet att döda silkesmasken. Först när
fjärilen flugit ut kan silket tas tillvara."

- Den där berättelsen tyder på att man först använde
råsilke, spunnet silke, innan man gick över till riktigt silke. Men
man bör komma ihåg att detta skrevs av buddhistiska munkar
som på grund av sin religiösa ideologi var motståndare till att
silkesmasken dödades i kokongen. Det är svårt att säga i vad
mån Hüan Tsangs berättelse i detta återspeglar den verkliga
silkesframställningen i Khotan på sexhundratalet. Men att
berättelsen om prinsessan som kom med frön och ägg var känd
det vet vi. I Dandan-Oilik ute i öknen påträffade man en
målning vid utgrävningarna år 1914. Den visar hur prinsessan
kommer till Khotan med en korg full av kokonger. En flicka ur
uppvaktningen pekar på prinsessans håruppsättning och en annan

156

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siden/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free