Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Låt oss tala om silke!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en. Sådant har hänt många gånger under historien. Den
prinsessa som förekommer i berättelserna har nog haft sin förebild i
många verkliga högättade flickor från inlandet. Och i själva
beskrivningen ligger säkert också någon kärna sanning. I varje fall
återspeglar berättelsen det verkliga förhållandet att kunskapen
spreds till Khotan vid den tid då Khotan anslöts till Kina. Då
blev också de ekonomiska banden starka.
- Enligt de skrivna dokumenten vet vi att
silkesframställ-ningen börjar under Wei-dynastien på fyrahundratalet. Då
påpekas detta särskilt i de officiella krönikorna. Redan innan
dess bör det dock ha förekommit en viss lokal silkesproduktion
och senare under Tang-dynastien var den så stor att den var
anmärkningsvärd och Khotan blev ett av Kinas silkesdistrikt.
- Frågorna om hur detta gick till kommer att ta tid att reda
ut. Silkets historia på den europeiska sidan är heller inte
utkla-rad. Det är möjligt att de två kristna munkarna vandrade
härförbi i mitten på femhundratalet med silkesmaskens ägg gömda i
sina stavar. Om de varit i Kina så länge som det sägs bör de
ha hört om prinsessan med silkesmaskägg i håruppsättningen.
Det ger anledning att fundera. Riktigt säker är väl den
berättelsen heller inte även om vi vet att Grekland då på
Tang-dynas-tiens tid blev centrum för en egen silkeproduktion.
- Det kommer att krävas ordentliga arkeologiska studier. Det
kommer att ta tid innan vi kan reda ut förhållandena. Men år
1959 skickade museet i Urumchi hit personer som gjorde
utgrävningar vid Nija. Man fann ganska mycket. Inte bara sigill från
Han-dynastien och sidentyger och mynt utan olika redskap och
verktyg; bitar av mattor och vaxat bomullstyg. Det kommer att
ta tid att utvärdera allt det här. Det är först efter befrielsen som
man kunnat börja studera de gamla järngruvorna från
Handynastien 25 kilometer härifrån uppe i bergen.
- Khotan svarar nu för 60 % av Sinkiangs produktion av
silkekokonger, sade Abdur Rahman. I vart och ett av våra sju
härad odlas silkesmaskar. Vårt klimat är lämpligt och vi har de
bästa ägg nu. Vissa brigader når en förtjänst av 10 000 yuan
årligen på att sälja kokonger till staten. Det är alltså en viktig
biodling.
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
