- Project Runeberg -  Sidenvägen : en resa från Höga Pamir och Ili genom Sinkiang och Kansu /
206

(1977) [MARC] Author: Jan Myrdal With: Gun Kessle - Tema: China
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Med egen kraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vattnet kom och så länge de genomförde den nödvändiga
bevattningen gav jorden rik skörd. Det var i ökenranden
jordbruket kunde utvecklas.

Inte heller oasernas isolering ute på de öde vidderna är
odelat negativ. Hit till oaserna gick lederna över öken från brunn
till brunn eller från rastplats till rastplats tvärs över vattenlös
öken. Norr om Tien shan uppe i Dsjungariet ligger oaserna med
stäpp emellan sig. Stäppen ger betesmark och betesmarken
gjorde oaserna oskyddade. Där drog ryttarfolken fram. Men här
söder om Tien shan och söder om öknen finns betesmarker blott
högt uppe i bergen. Oaserna ligger skyddade bakom öknar.
Här kunde inga ryttarfolk livnära sig och här kunde
handelskaravanerna gå i relativ säkerhet.

Nu ändrar marken karaktär. Sanden ryker från norr. Vägen
är torr och dammig. Trettio meter höga kommer sanddynerna
vandrande fram ur öknens inre på väg söderut. Vägen svänger
och snor för att undkomma dem. Dynerna ryker i vinden.
Sandslöjor virvlar fram över vägbanan. Det är som yrsnö. Så
sträcker sig en arm av gul sand fram över vägen och vi sitter
fast. Chauffören säger:

- Ännu för tio dagar sedan var det fritt här. Det är svårt att
hålla vägen öppen. Sanden vandrar hela tiden.

Nu har vägen lämnat den översandade vägbanan. Den
slingrar som djupa spår mellan dynerna. Den markeras av stora
vitmålade betongklumpar.

- Få se hur det går med den nya vägen man bygger, säger
chauffören. Men kanske klarar man sanden.

Så ändrar luften smak i munnen när vi ännu är inne bland
dynerna och vi kör ur dem över sänk mark mot oasen och så
var det också när Hüan Tsang passerade härförbi trettonhundra
år tidigare. Ty vi är på väg in mot Nija och Nija är en gammal
oas även om Marco Polo inte brydde sig om att nämna den.

Nija som också kallas Minfeng är det största häradet i Kina.
Det omfattar 74 000 km2. Men det har bara 20 500 invånare;
5 496 hushåll. Det här var en avlägsen och fattig oas före 1949.
Smältvattnet nådde fram först efter mitten av juni och det fanns
inga rika betesmarker. Då fanns här 10 000 personer i 2 830

206

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siden/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free