Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Det ryska spelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna störa de ryska och japanska intressena i Kina och själv
söka vinna politiskt inflytande i Kina.
Denna hemliga militärallians ingicks mitt under det krig som
skulle göra slut på alla krig, och den förutsåg ett kommande
krig mot en i dokumentet icke nämnd "tredje part". Baron
Motono som undertecknat denna hemliga militärallians för
Japan påpekade för den ryske ministern i Tokyo, att det
visserligen kunde uppstå svårigheter med Förenta Staterna för
detta rysk-japanska avtals skull men att Japan vid den
tidpunkten skulle ha större möjligheter att förverkliga sin tolkning än
vad Förenta Staterna skulle ha. Ryssland och Japan hade i
verkligheten ingått en pakt om ett kommande krig mot Förenta
Staterna för uppdelning av Kina och makten över Stilla Havet.
Bortom detta kommande krig avtecknade sig redan nästa krig
om rovet. De ryska trupperna hade bara tillfälligt dragits bort
från Sinkiangs gränser. Kina tycktes dömt att bli offer.
Då slog Oktoberrevolutionen hela det smutsiga
imperialistiska spelet över ända. Lenin lät publicera alla de skamliga
dokumenten från det ryska utrikesministeriets hemliga arkiv. Lenins
sovjetregering förklarade att det revolutionära Ryssland för
evigt givit upp alla försök till en chauvinistisk utrikespolitik, att
arbetar- och bondestaten fördömde det tsaristiska Rysslands
politik gentemot Kina och att de folk som levde i områden som
det tsaristiska Ryssland tagit från Kina själva skulle bestämma
inom vilken stats gränser de bodde. Från Moskva hälsade
sovjetregeringen att den ryska arbetar- och bondemakten såg den
kinesiska nationen som bröder i kampen för frihet. Ty den 4
maj år 1919 hade studenterna i Peking demonstrerat under
parollerna "Slå vakt om vår suveränitet! Straffa förrädarna!" Den
antiimperialistiska rörelsen enade Kinas folk och i juni 1919
hade den kinesiska arbetarklassen gått ut i sin första politiska
strejk och tagit ledningen i kampen mot imperialismen.
Oktoberrevolutionen hade gett signalen. Vaktposten bredvid
mig uppe i Takli-passet bär en lysande röd stjärna i pälsmössan.
När vi sedan beds stiga in i den jurta som gjorts i ordning och
vår värd, den gamle kazaken Nebi, tar emot oss, ser jag Lenins
bild bredvid Mao Tsetungs.
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
