Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII. Hemvärn i Dsjungariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svårigheter. De riktar också sändningar in mot Sinkiang.
Huvudinriktningen av deras propaganda är dels att utså tvivel och
missmod. Det gör de genom att ta upp och sprida rykten av
olika slag. Dels söker de egga upp nationaliteterna i Sinkiang
mot varandra.
- Sinkiang har en blodig historia. Det har varit grymma
strider mellan olika folkgrupper. Det finns fortfarande rester av
oro och möjligheter till missförstånd. De sovjetiska
propagan-disterna söker blåsa upp detta till nationella motsättningar. Så
har alla reaktionärer gjort som velat behärska Sinkiang.
- Vi har många tusen kilometer gräns. Denna gräns går
också över höga berg och är svår att bevaka. Våra gränsvakter
räcker inte till för att säkra kontrollen hela vägen. Det är alltid
möjligt att slinka in i landet mellan dem. Men vi litar på
ordförande Mao Tsetungs riktlinjer för ett enhetligt försvarsarbete.
Gränsvakterna, folket och Folkets befrielsearmé arbetar
samman för att försvara fosterlandet. Folket i gränsområdet har
mobiliserats och det är till dem vi sätter vår lit när det gäller
denna säkerhetsfråga.
- Vi vet att de sänder in en hel del agenter med uppgift att
samla militär och ekonomisk information såväl som att
genomföra olika uppdrag. Vi vet också ganska väl hur många de
sänder in. Majoriteten av dem griper vi. De flesta, inte alla. De
måste ta sig in genom gränszonen och det är betydligt lättare
att ta sig in än att sedan återvända. Folkmilisen är uppmärksam.
Vi har tagit agenter som lyckats komma ända fram till
Urumchi. De har fått stöd och hjälp av klassfienden. Jag säger inte
att detta är ett stort problem; vi har nu organiserat
gränsbevakning så att det endast är ett litet fåtal av deras agenter som kan
ta sig tillbaka till Sovjetunionen.
- Vi är beredda om de anfaller. Om de går till anfall
kommer vi att förinta dem. Kina är inte längre Kina av år 1949.
Även om vi fortfarande är ett land som har en lång väg kvar
att gå till att bli ett modernt och utvecklat industriland har vi
såväl vilja som förmåga att försvara oss. Om de angriper blir
det ett långvarigt krig, men det slutar med angriparnas totala
förintelse. De kommer nog in över gränsen men de kommer ald-
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
