Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV. Den västra porten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här vid denna kontrollstation registrerades alla resenärer. Om
de kom utan giltiga dokument från kejsaren och utan att
kommendanten fått förhandsinformation kvarhölls de under det att
myndigheterna i Peking behandlade fallet och avgjorde ärendet.
Meddelanden från denna fästning långt i väster skickades till
regeringen i Peking med hjälp av rök och eldsignaler.
Vakttornen befann sig inom synavstånd från varandra hela vägen och
höll ständig kontakt.
Det kunde dock ta tid innan Peking avgjort ärendet.
Jesuit-patern Benedict Goës som kom hit nyåret 1606 hade inget giltigt
pass. Han fick preliminärt tillstånd att fortsätta till nästa större
stad - den hette då Suchow och är nu Chiuchuan - där skulle
han invänta besked. Men han avled våren 1607 innan ärendet
hunnit avgöras.
De nuvarande byggnaderna uppfördes när fästningen
byggdes ut år 1539. År 1566 byggdes de om och fick sitt nuvarande
utseende. Fästningsmurarna är 11,6 meter höga. De är byggda
av bränt tegel kring en kärna soltorkat tegel. Fästningen var i
bruk ända fram till kejsardömets fall år 1911. Den taxa som
då gällde var 120 tsien (små kopparmynt med fyrkantigt hål i
mitten; värda ungefär 0,2 svenska öre styck i dåtida mynt) för
var resenär och 400 tsien för varje djur. För varorna fanns
därtill en särskild tulltaxa. Denna tull inom landet utnyttjades
också för ämbetsmännens privata vinning.
Chiayukuan förklarades som nationellt minnesmärke efter
1949. Under åren 1957 och 1958 genomfördes stora
restaureringsarbeten. År 1974 påbörjades ett nytt stort
restaurerings-arbete. Det kommer att ta flera år att fullborda.
Nu står olika telefonstolpar av cement och
kraftledningsstol-par av järn mitt i fästningen.Trådarna går tillsynes planlöst härs
och tvärs.
- Det där byggdes kring år 1967 då de centrala samordnande
myndigheterna inte fungerade vidare bra, sade Wang. Då
härskade en viss anarki. Olika myndigheter drog sina egna
kraftledningar och telefonledningar utan hänsyn till vare sig att det
här var ett nationellt monument eller till den centrala planering
som skulle kunna göra arbetet billigare. Nu har politiken led-
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
