Note: This work was first published in 1977, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Mot vattendelaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra jämnåriga i Kina talar om dessa bittra minnen med
ungdomarna. Men den bitterhet med vilken de talar om det
förflutna förbyts till iskall vrede när de erinrar sig vad dessa
utlänningar och de egna härskande klasserna hade att säga om det
outhärdliga förtrycket:
"Det skulle tyckas att denna handel med små flickebarn är
en avskyvärd trafik, men för den som vunnit förtrogenhet
med kinesiska förhållanden ter sig saken något annorlunda.
Dessa stackars manchufamiljer, från vilka flickorna till
stor del kommo, äro så ytterligt fattiga, att det nog även
för de små spekulationsobjekten själva, om de äro gamla
nog att kunna reflektera över sin belägenhet, hägrar som
ett bättre öde att komma bort från föräldrahemmet och
dess hopplösa armod."
Andersson var säkert ingen dålig människa. Han var inte värre
än vad hans klass var på den tiden i Kina och han är ganska
precis samma sorts man som de affärsman man kan träffa på i
Bombay och Kalkutta och som berättar om hur livet är i Indien
och hur man ser på det när man "vunnit förtrogenhet med
indiska förhållanden".
Europeiska och amerikanska liberaler på resa i Kina brukar
beklaga sig över att alla medelålders och äldre kineser de talar
med "berättar samma sak" om det gamla samhället och dess
elände. De skulle vilja ha större variation i berättelserna. Det går
inte upp för dem att det skulle kineserna också ha velat ha men
att det förflutna var just så entonigt bittert som det skildras.
Wuwei var ett centrum för handeln med småflickor. Kansu
var ett centrum för opiumodlingen i Kina. I nordvästra Kina
regerade krigsherrar och olika despoter. Kina härjades av
främmande erövrare och sögs ut av deras köpmän och experter
och plundrare. Den egna regeringen var korrupt och tyrannisk.
Det stora förtrycket födde uppror och det hopplösa armodet
ställde kravet att med egen kraft och samfällt resa sig ur eländet.
Men Mao Tsetung och Folkets befrielsearmé fick sedan stöd inte
bara av fattigbönderna och proletariatet; befrielsen stöddes av
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
