Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiska dikter (1901—1905) - Regntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nu hörs ur fjärran åskan närmre vandra.
Strax sluta kvinnorna att le och klandra
och smyga ängsliga intill varandra.
Så störta snabbt de ned från tak och loft,
den runda barmen flämtar het med doft
av sandelsalva och av saffranstoft.
Om ben och armar gyllne ringar klinga,
och silkegördelns klara klockor ringa.
När fram de ungas slanka kroppar svinga,
till midjan ner det lösta håret far —
av alla ljusa blommor nyss det bar
blott några små kadambor sitta kvar.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
