Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Glädjas-Karin eller Solleröns lilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
grefvens blick och bevekande hade äfven ban bedt
"liljan" stanna bland de andra blomstren i hans trädgård,
som den förnäme mannens ord föllo sig. Sollerön
skimrade och Sollerön bleknade för Glädjas Karin, men när
sommarsolen åter lyste på slottets tinnar, hade kullan
beslutat sig för att stanna öfver sommaren, och då
stannade äfven Brita. Man fick väl vandra hem till
julens tid, tröstade sig Karin och trasten, ja, han sjöng
intet denna morgon.
* *
*
Från molnfri himmel blickade den matta
höstsolen ned öfver limen, gifvande sjöns vågor ett
blek-hvitt skimmer. Långt borta i fjärran syntes ett och
annat segel sväfva fram mot den skogiga stranden, där
rökpelare här och hvar stego upp öfver trädens toppar.
De bleka löflunderna aftecknade sig bjärt mot
barrskogens friska grönska, och de af höstregnet uppsvällda
bäckarna skyndade ned mot sjön.
På en klippa, mot hvilkens granitbröst Ilmens
vågor med högt stänk bröto sig, återfinna vi denna
höstdag kullorna. De hade valt sin plats så, att
de hade utsikt bort till grefve Gregors slott, hvars
torn höjde sig öfver lundens trän. De båda kullorna
voro iförda sina färgrika daldräkter, och Brita hade
vid utfärden till sjön medtagit sitt kära vallhorn för
att här i öde bygd få spela några af hembygdens
"låtar". Det gick ej så bra här som i Gesundabergets
stilla frid. De vemodsfulla låtarna tycktes blifva ännu
vekare, ju längre kullan blåste, och med en missmodig
min lade hon snart hornet bredvid sig på hällen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/siljans/0124.html
