- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
265

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•265

småttingarnas fröjd. Liksom man på andra ställen
räknade "dan före den stora dopparedan", så räknade
dalabarnen dagen, innan de skulle "få leka i
julhalmen".

Vid julbordet satt häradsdomaren, rik och kärf.
Den korta gestalten var groft och starkt byggd, och
kyrkrocken, gjord af finaste svarta kläde, satt så väl
på den fylliga kroppen, som näfvern sitter på björken.
Den kalla, hårda blicken for mönstrande öfver
julbordet, måhända för att se, om något blifvit af
tjänstefolket rördt under gudstjänsten. Nej, smörtuppen stod
där lika prydlig, "Gustaf den tredjes-flaskan" var fylld
med "sirapsbrännvin" som förut, och de uppstaplade
brödbullarna voro lika många. Julbordet fick som
Israels skådebröd ej röras.

Du har sett huru en solstråle stundom kommer in
i ditt rum. Så kom "fagra Anna" och ställde fram
silfverbägarn, i hvilken den "kyrkesup", som
farsgubben rekvirerat, var iskänkt. En glimt af välvilja
upplyste därvid bondens skarpa drag, när Anna smekande
lade handen på hans gråa hufvud och hans blick såg in
i kullans ögon, från hvilka något onämnbart i dag lyste
fram. Den gamle såg länge på den vackra reflexen
från Annas inre. Måhända vaknade hos honom
minnet af, huru hans Kerstin, som nu hvilade i griften,
en gång, rosig och leende, stod framför honom i
sommarkvällen, stod lycklig äfven hon, innan girighet och
köld förstört hennes lycka. Måhända blef han påmint
om uttrycket i sin forna kärestas öga, när han nu såg
på sin fagra dotter.

— Hvarför är du så vacker, Anna? Ja, jag menar,
hvarför är du så olik dig? frågade Ingel Jon slutligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free