Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•276
som ville sälja så mycket som möjligt, inrättade krogar
vid själfva kyrkorna, ock mången stannade i dessa
nästen i stället för att i templet sjunga Herrens lof.
Folket, som i bättre stunder såg sitt eget förfall,
skyllde på kungen, och dennes varma skaldesjäl kände sorg
häröfver. Flera hans yttranden vittna härom, men den
en gång beträdda vägen var ej lätt att öfvergifva, ty
det var då, som det nu är, att brännvinshandteringen
tillförde staten en god behållning. Och det behöfdes
äfven på denna tid tre ting: penningar, penningar och
återigen penningar, helst som den fantasirike konungen
var ganska duktig att förstöra sådana.
Men vi återvända till dagligstugan hos Gryt
Halfvar. Några blomstrande ungmor, släktingar till
Halfvar, sutto äfven med vid julbordet, och blefvo flickorna
bjudna på "kumminbrännvin". Därtill ståtade
Halfvar att bjuda på vin, hvilket han från staden skrytsamt
anskaffat. Stämningen vid bordet blef allt högre och
högre, allt mera lidelsefull ju längre kvällen led. Den
stora i kors lagda brasan i spisen blossade ej högre
än Tunaynglingarnes ansikten. Snart stämde männen
upp den kära " Sinclairsvisan :"
Sist när på ljuflig blomsterplan
jag mina lamm utförde,
och satte mig som jag var van,
där bäst jag lärkan hörde,
då kom till mig en gammal man,
beprvdd med silfverhåren,
han såg mig ganska gunstigt an
och hälsade: "god morén!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
