Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•290
Gamle Örn, som satt vid fönstret och läste om frid
och fridens läuder, blickade upp, och underbart
glimmade hans öga. Den väldiga kämpagestalten, oböjd
af åren, tycktes växa, forna minnen trängde sig inpå
honom, han såg sig med i ledet, han hörde kanonernas
döfva åska och gevärens smattrande, hans öra
lyssnade, fjärran från, på trummornas starka "hvirflar"
och "blåbärens" hvinande i rökfylld luft. Han såg
in i den käre sonens öga, hvilket också blixtrade af
mod och hänförelse.
— Eätt så, Erik, sade fadern, när budbäraren i
hastande fart ridit bort till närmsta "nummer". Jag
läste nyss om frid och det blef strid i stället. Din
farfar dog en tapper krigares död i detta Finland, dit
du kallas. Hans graf, glömd och förgäten, finnes där
någonstädes på mo eller blek ljunghed. Innan han
slöt sin bana, befordrades han till furir, och värjan uå
väggen där sände han hem som ett minne till mig.
Den strid din far deltog uti, blef ej för oss ärofull,
men invid Sveriges fana miste jag där min vänstra
arm, och jag bleknade af blodförlust, men aldrig ’af
förfäran. Blif du ståndaktig, som dina fattiga fäder
varit, Erik!
Den gamle ärlige soldaten var rörd. Fosterlandet
var honom kärt, fast det tagit hans arm och i
gengäld skänkt honom en låg backstuga i Stora Tuna.
Stillatigande tryckte Erik faderns hand och
blickade trofast, blickade länge och lugnt in i den gamles
pröfvande och älskande ögon.
Skyndsamt vandrade det ödesdigra ordet:
mobilisering eller krig fram i Dalabygd, och snart stod
regementet samladt kring sin minnesrika fana. De res-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
