- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
298

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•298

diga, själfständiga och fosterlandsälskande bergfolk
hade räddat landets frihet mer än en gång, när hoppet
höll på att dö inom våra landamären. Nu hade ock
Sveriges konung med förtroende och hopp vändt sig
till den denna frejdade allmoge. Faran vore äfven nu
stor. Samma fiende som Engelbrekts och Vasas
skaror redde ut af landet, stodo färdiga att infalla i riket.
Som dansken alltid gjort, ämnade han nu lömskt hugga
det svenska lejonet i ryggen, när det hade tänderna
vändt åt öster. Men men Guds bistånd kunde jutarne
än en gång motas, om de redlige "dandemän" i Stora
Tuna, liksom deras bröder i öfre dalalaget, ville
tillhandahålla konungen och riket armar och medel. Själf
ville konungen hafva sitt lif ospardt för undersåtarnes
väl. När faran i söder vore afvänd, finge man tala
såväl vid kejsarinnan som den den pliktförgätna armén.

— Viljen I så hjälpa mig och fosterlandet? frågade
konungen med ljudelig röst.

Allmogemännen, värmda af hans vältaliga ord,
svarade ett högt ja, och man såg eldade, stolta
blickar öfver allt. Ej må man heller förtänka de redlige
dalamännen, att de kände sig smickrade däröfver, att
konungen just vände sig till dem och bad om hjälp.

Stor var ock hänförelsen i Dalarna, och man har
reda på, att 20,000 krigare härifrån skulle hafva
fylkats kring konungen, om man då blott hade haft
vapen. Nu kunde blott en friskara af sex tusen, de
käckaste karlarne, beväpnas och utrustas.

När Gustaf slutat sitt tal på Tuna kyrkogård och
steg ned till sin uppvaktning, framträdde en åttioårig,
grånad officer — förmodligen den i historien nämnde
kapten Wallencrona — gjorde honnör för konungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free