Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingels-Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•323
hvilket nu, gladt och ifrigt, reste sky lar på fäderneärfd
åker. Lundarna höllo på att blekna, men på folkets
kind var ros, var glädjeros upprunnen, och här och där
i hulten, i liden och på ängen hörde man en eller
stundom flera, unga och gamla, åter sjunga med
drillande ton den kära "Näfvervisan".
"Guds stad och gator af idel gull skola vara,
grundvalen af ädla stenar full, så klara.
En ljuflig klang utaf änglasång
skall höras, att tiden ej blifver lång —
för glädje."
Man sjöng åter i dalabygd, när krigets åsknatt
nu var slut, och fredens fruktbringande sol sken öfver
gamla Sverige. Kullornas vallhorn ljödo så lullande
glada uppe i bergen, och de, som äfven här i denna ort
mistat kära hjärtan, försökte le genom tårarna, när de
sågo den allmänna fröjden, och när de tänkte på, att
det var fosterlandet, som fått den dyra skörden.
Uppe i byn Medväga, belägen nedanför
Hönsar-berget, var det denna dag fröjd och gamman. Den
burgne och gästfrie hemmansägaren Klipp Olof
Larsson firade sitt silfverbröllop med Maritas Kerstin
Jons-dotter, och brudparet hade till sig bjudit släkt och
vänner. Glädjen öfver fredslutet gjorde väl också sitt
till, att Olof firade dagen med större högtidlighet. Nere
vid grinden var rest en hög äreport af skogens friska
grönska, och där inne i stora "dagligstugan" var
middagen riklig, ty "skulle det vara, så skulle det vara",
hade värden sagt, och i de få orden var nog, då som
nu, det svenska lynnet ganska bra uttryckt. "Silf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
