Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett fall som blef till upprättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett fall, som blef till upprättelse.
Drak Olof Matsson var en hurtig och ganska ståtlig
yngling, hvilken aldrig hade ""något ondt för
sig", som man uttryckte det. Han slog
sockenrekord i att "knäppa rygg", ett slags brottning, och i att
draga fingerkrok; han var mycket anlitad som spelman,
och man påstod till och med, att en och annan "lek",
som han under den sedvanliga stampningen med foten,
aflockade sin fiol, var hans egen uppfinning. Men han
var likväl icke "sätad" af de pälsbrämade kullorna
på dansen, och när någon gång den flinke
spelmannen räckte sin fiol till gamle Klack-Jan’ och själf gick
fram och bad den eller den rosenkindade bonddottern
om en vals, så blef det vanligen ett mer eller mindre
motiveradt nej. Hvadan detta? Jo, Drak-Olof var
son till en backstusittare i skogsbrynet, och mellan
honom, hur ärlig han än var, och bönderna i de stora
rödmålade dalstugorna på slätten var ett sort svalg
befäst. I dalabygden har nämligen funnits och finnes
väl ännu en bondearistokrati, en bondeadel, styf och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
