- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
370

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Blåkullafärder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•370

— var jämte sin son sysselsatt i smedjan. Denna var
belägen ett stycke från gården uppe i skogen. Under
det son och far här voro sysselsatta med sitt arbete,
kom en skata och från smedjans tak tycktes hon
aldrig vilja tröttna med sitt högljudda och utmanande
skratt. Detta förtröt till sist gubben far, och han
tillsade sonen, att denne skulle i fortissimo slå på städet
som om de voro två därinne, och under tiden skulle
far gå in efter bössan och gifva den skrattande skatan
banesår. Vid det skott, som nu föll, såg man
visserligen några fjädrar lossna från skatans kropp, men hon
flög dock sin kos. Ett par dagar härefter skulle bonden
i fäbodarna besöka sin hustru. Hon låg då vid hans
inträde synnerligen väl ombunden och kunde för sitt
sjuka ben ej stiga upp. När mannen frågade henne,
hvad hon råkat ut för, svarade hon: "Hvarför skulle
ni smida, som om ni varit två?" Det var hustrun
som i skathamn hade setat på taket. Det var hon, som
hade fått skottet.

Otroligt stor var i dalabygderna tron på häxornas
makt. Till Sollerön ankom i dessa tider en liten
gammal lappgumma, "Lapp-Sigrid", hvilken icke alls
gjorde någon hemlighet af, att hon var i förbund med
"Gammeljerk", som satan ock kallades. Grufliga
plågades folket denna tid af skogens björn och varg.
Lappgumman erbjöd sig att mot en kappe säd af hvart
matlag på ön befria orten från skadedjuren i fråga.
Ärendet förekom på öppen stämma, och gummans förslag
antogs. Historien omförmäler ej, huru hon gick till
väga vid rofdjurens utrotande, men min sagesman —
en gammal, nära hundraårig soldat — påstod, att varg
och björn för en tid flydde ur Solleröfolkets skogar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free