- Project Runeberg -  Från Siljans sagoland : berättelser från Dalarne /
376

(1913) [MARC] [MARC] Author: Lars Lunell With: Axel Hjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Blåkullafärder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dystra sägner hör man från dessa Blåkullatider
ännu täljas här och hvar i dalorten, och må några
sådana belysande tidens vidskeplighet sist anföras.

Från Lima är följande antecknadt: Långt
tillbaka — det var under Blåkullaväsendets första skeden
— var Måns Larsson på Mon i Lima socken sysselsatt
med att plöja på åkern. Det var palmsöndagen, och
man närmade sig således häxornas mötestid. Det kom
då — så tyckte Måns Larsson — en jättestor man
och slog med ett knytnäfslag omkull bondens häst, och
Larsson ilade i förskräckelsen till skogen. Mycket
folk gick skallgång efter den försvunne, och på
måndagen igenfanns han illa stucken och hade 25 stygn.
Församlingen bad i kyrkan för honom, och hustrun
skänkte ett får till kyrkkassan. Från samma socken
berättas ock, att ett barn midt på ljusa dagen
borttogs och återfanns i Äppelbo fastfruset i isen vid en
vattenbrunn. Det hade förts 5 à 6 mil bort från
hemmet i Lima. För Erik Eliesson i Höknäs, samma
socken, ”bortfördes utaf sängen om morgonen vid
solens uppgång ett 3½ år gammalt barn. Barnet var
naket, stugan var igenstängd. Barnet afhördes aldrig
mer”. En kvinna i Lima — äfven hon skulle tillhöra
häxornas klass — for med bonden Nils Olsson till
Västerås och ljög för hans högvördighet, biskopen, att
hon och hennes fästman ej voro för närskylda att ingå
äktenskap. Biskopen synes hafva trott dem, och de
kommo verkligen hem till Lima och voro då gifta.
Limafolket frågade så kvinnan, om hon ej fruktade
straff, enär hon farit med bedrägeri. Kvinnan
svarade: ”De säga, att fanen är död nu”. ”Då” — så
mäler sägnen ”förtorkades kvinnan från samma stund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:45:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/siljans/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free