Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ring innanför ring, så långt en fotsbredd mark
finns öppen och banad, hvirflar midsommardansen
kring majstången i Leksandsnorets by.
Äfven Sten Stålfelt och hans sällskap ryckas
oemotståndligt med i den sjudande trollkitteln. De
bägge männen taga flickorna Bure mellan sig,
söka så vidt möjligt med fasta grepp hålla dem
uppe i den allt vildare, allt besinningslösare
dansen. Snubblande, skrattande, andlösa, dignande
släpas de framåt i febergalen jakt, och när ändtligen
musiken upphör och människolänkarna brista som
vid ett plötsligt afbrott af en elektrisk kedjeström,
skulle både Agneta och Martha handlöst ha segnat
till marken, om ej Karl-Olof och Sten med sina
mera svindelstarka hjärnor skyndat att lämna dem
stöd.
Så småningom lyckas man åter draga sig ut
ur det tätaste myllret och få en smula andrum
och svalka efter den yrande ringdansen.
»Detta vill jag kalla en dans efter mitt sinne,»
brister Sten ut, »eller hvad säger du, Martha, och
du, Agneta? Har ni någonsin varit med om något
dylikt i Hvita hafvet.»
»I Hvita hafvet har vi ännu ej haft den äran
att öfva våra fenor,» svarar Martha leende, »men
jag tänker att fiskarna där nog figurerar i något
sirligare turer.»
»Ja, för en gång kan det vara lustigt att ha
varit med, men sannerligen jag gör om det i
brådkastet med mina gamla ben,» pustar Agneta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
