Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbannade smedsdrummeln, som kommer hit och
djäklas med våra jäntor — ge’n på puckeln, så
han inte ens kan krypa hem till Tibble igen!»
Så fort Sten Stålfelt hunnit bryta sig igenom
ringen och uppfatta situationen, ropar han med
sina lungors fulla kraft, öfverröstande oväsendet:
»Hvad står här på? Skäms ni inte att ställa till
ett sådant spektakel! Och fyra mot en sedan!
Hör upp, säger jag, annars...»
Det oförmodade uppträdandet af den
herre-klädda främlingen, som axelbred och reslig med
befallande blickar plötsligt står midt ibland dem,
kommer för ett ögonblick de kämpande att studsa
och hejdas. Den anfallne — själf en riktig
jättegestalt, svartmuskig med mörkt tofvigt hår,
förvildade ögon, söndersliten krage, uppfläkt skjorta
och väst — frigör sig från sina^ vederdelomän,
kastar ursinnig hufvudet tillbaka och begrafver en
blodig näfve djupt ned i byxfickan. I nästa
ögonblick flyger den upp igen, någonting hvitt
glimmar till, när han höjer den och på nytt störtar
fram mot sina motståndare. »Han drar knif, den
djäfveln!» ljuder en röst ur hopen. Äfven Sten
gör ett språng, ett väl riktadt slag öfver den lyfta
armen, och i en vid båge slinter knifven ur den
rasandes hand och in bland åskådarna.
Nu taga med ens äfven de omkringstående
till afväpningstaktiken, ett hälft dussin kastar sig
öfver knifdragaren och släpar honom afsides,
medan andra omringa och söka lugna de öfriga slags-
Siljan. l — 129 — 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
