Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i min ringa mån för att rädda en bit af allt det gamla
goda, som håller på att dö här i det kära Dalarna.
Och säkert känner du som jag — om du bara ville
— om vi bara började så smått i någon ända —
alltid skulle det väl kunna bli till något...»
»Om jag vill, om jag vill!» bryter Karl-Olof
passioneradt ut, »hur kan du tänka dig något
annat! Hela min själ kvider för hvar timme och
stund vid allt hvad jag ser omkring mig. Men
huru, men huru? Hvad förmår ett par unga
viljor mot hela tidsandan?»
»Det är inte utan, att jag redan har en liten
plan skisserad i hufvudet, som jag gärna skulle
vilja rådgöra med dig om,» fortsätter Sten. »Men
nu är det för sent eller rättare sagdt för tidigt, och
vi kan nog båda behöfva sofva på saken. Men en
af de allra närmaste dagarna kommer jag hem till
dig, och då skall vi grundligt diskutera den. Får
jag det?»
»Du är välkommen, Sten,» svarar Karl-Olof
högtidligt. »Se, där rinner solen upp öfver
Tibb-lebergets topp.»
Ja, sannerligen — där står ju redan den nya
dagens glans öfver höjderna i öster! Skogen
doftar, fåglarna hälsa morgonen med jublande skri.
De unga männen vända och taga vägen hemåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
