Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden löpt ifrån dem, och att Karl-Olof genast
måste skynda åter för att få ett par timmars sömn
före fäbodfolkets och kreaturens uppbrott.
»Det var ledsamt, att jag på det här sättet
hvar-ken fick hälsa på din far eller Anna i kväll,»
säger Sten, just som de skiljas, »men du är väl så
hygglig och framför min ursäkt.»
När Karl-Olof kommer hem och in på
gårdsplanen, sitter Anna på kanten af brunnskaret
under den gamla rönnen, hvars hvita blomflockar
glimma likt bleka facklor mot den dunkla
grönskan i juninattens dofttunga skymning. Eljes
ligger hela gården öde och inslumrad; man tycker sig
nästan höra de arbetströtta människornas djupa,
jämna andedrag sätta de massiva timmerväggarna i
en sakta dallring.
»Det var mycket, ni hade att tala om i kväll,
du och Sten,» säger Anna till brodern, som med
en nick slår sig ned vid hennes sida.
»Ja, nog var det det,» svarar han. Han har
hela vägen burit på en brinnande otålighet att få
inviga systern i de stora planerna, men nu känner
han sig med ens afkyld af den underliga, nästan
fiendtliga tonen i hennes anmärkning. Det var
ju också så sent, bäst att skjuta upp saken till ett
lägligare tillfälle.
Han stryker henne lätt öfver håret och tar
godnatt. Hon rör sig ej. »Jag har satt in litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
