Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och dessutom låta honom få del af Annas senaste
bref, där hon skildrade sitt arbete och sitt lif på
lasarettet i Falun.
Den käre Karl-Olof! Ett leende drog öfver
Stens ansikte, när hans tankar dröjde vid vännen.
Hur hade han inte gått där och spelat
hemlighetsfull i sina hjärteaffärer med den illistiga lilla
räfungen Martha, liksom om inte Sten hade
kunnat afläsa hvarje rad i deras kärleksroman som
i den förträffligaste urklippsföljetong! Ja, han
skulle till och med på förhand ha kunnat
upplysa dem själfva om nästa kapitels innehåll; och
en vacker dag förmådde han ej heller längre styra
sig. Det var om kvällen efter Agnetas föredrag
i Sockenstugan, när de alla fyra hade församlats
kring tebordet inne hos fröken Lovisa, där
flickorna Bure skulle bli öfver natten. Där sutto
de så sippa och sediga, Martha och Karl-Olof,
sida om sida vid det dukade bordet, nöpo i sina
rostade brödskifvor och skiftade färg, för hvar
gång deras händer snuddade vid hvarandra af
de mest oförklarligt iråkade tillfälligheter. Men
då hof Sten med ens upp sin röst, talade och
sade:
»Tag du så gärna din fästmö i knät och mata
henne näbb mot näbb, Karl-Olof; för mig
behöfver ni väl inte genera er!»
Den tablå, som följde, var verkligen
oförglömmelig: Marthas bloddrypande förlägenhet,
Karl-Olofs hjälplösa ögonspasmer, Agnetas hastiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
