Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var det? Ett lätt buller, som af hastiga steg, har
träffat hans öra, och han lyssnar ett ögonblick
ut i natten. En liten lada ligger likt ett stycke
förtätadt mörker strax till höger nedanför vägen.
»Är någon där?» ropar han med ljudlig stämma.
Men endast vinden svarar med ett melankoliskt
hvi-nande.
Ja, naturligtvis — det var bara en vindstöt!
Och han fortsätter åter den af brutna gången.
I samma nu lösgör sig emellertid en skugga ur
det tätaste (mörkret, en mänsklig gestalt svingar
sig upp på vägen och störtar i tre, fyra språng
efter den gående. Sten hinner nätt och jämt
vända sig om, förrän han har angriparen öfver sig.
Ett par järnhårda näfvar krama om hans strupe,
ett par svarta ögon gnistra, ett blekförvridet
ansikte tryckes1 tätt upp emot hans eget, en
hvä-sande mun spyr i en ström af halfkväfda
svordomar och råa skymford hela sitt hat, hela sitt
raseri ut emot honom. Så tumlar han medvetslös
om, några sparkar från en grof spikbeslagen
stöfvel drabba den fallnes kropp och hufvud, och
springande aflägsnar sig gärningsmannen ned mot
ångsågen och älfven, där mörkret uppslukar
honom.
Där ligger nu Sten Stålfelt, slagen och
hjälplös, midt på öde landsvägen i den bistra
marsnatten. Sakta sipprar blodet bakom ena örat ned
i den hardfrusna snön. Kvarter gå, en timme går
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
