Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag klagar inte heller; ädle herrar af Viljan!»
svarar Lars Sonne. »Kanske har man sin lilla
mission, och skam vare den, som sviker, när
Siljans vårdkasar tändas.»
Under detta meningsutbyte ha de trädt inom
Sonnegårdens hank och stör, hvilken från denna
sida sedd presenterar sig som en typisk dalagård
med stall- och loglängor på tvänne sidor, en
folkstuga på den tredje och längst bort ett ålderdomligt
härbre på massiva stolpben, som nästan synes
betänkt på att stulta i väg utför sluttningen, men
bredgrenadt tagit sig en funderare midt i backen.
Kring brunnskaret leker ett par barnungar —
»råttorns smågli!» upplyser värden — och utanför
logdörren sprätta några hönsmammor i ett
myller af pipande, gul- och grålurfviga
kycklingkryp.
Sten och Karl-Olof ha ögonen med sig hvar
de gå fram — det är ju som att bläddra i en
kär gammal tafvelbok — men när de så hunnit
öfver den bakre gården och förbi härbret och
perspektivet med ens öppnar sig, så att
Sonnegårdens hela ljusa exteriör ligger afslöjad för deras
blickar, då måste de ovillkorligen bli stående och
drag för drag samla den leende bilden.
På den vårgröna gräslindan, som sakta
sluttar ned mot åstranden, hvilar här i
hvitstammiga björkars krets det vidtfrejdade
konstnärshemmet, med sina klara färger, sina lekfulla och dock
så harmoniska linier mest af allt likt en blomster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
