Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
par och blommor och högst upp under taket en
dråplig allmogefris, en färgbjärt framställning på
väf af den gamla skråtidens olika handtverkare i
deras yrkesutöfning, signerad L. H. Petrus
petrifilius 1804.
»Se där en af mina läromästare!» nickar Lars
Sonne, när han ser Karl-Olofs ögon intresseradt
dröja vid det naiva konstverket. »Ja — jag
menar fullt allvar, när jag bekänner, att jag kanske;
fått mera för min själ af dessa primitiva gamla
bygdeartister än af själfva Michel-Angelos
sixtinska fresker.»
Det blir en förtjusande stund af fri och
okonstlad bordsglädje; den utlofvade »flottmöljan»
mottages med jubel och röner de amplaste loford,
och när ofvanpå denna landtligt kraftiga hors
d’oeuvre följa de delikataste unghöns, af
pappa hälsade med ett ljudligt igenkännandets
kukeliku, stiger munterheten till sin höjd och Bengt
och Gull trumma formliga stridshvirflar med
skedarna mot bordskanten. Nu måste dock mamma
ingripa med en vänligt dämpande blick, och under
en minut af relativ högtidlighet tillreder värden
själf med förfaren hand den saftgröna salladen
i den stora rödrosiga porslinsskålen. Ja, aldrig
har någon lukullisk festmåltid smakat Sten och
Karl-Olof bättre än dessa enkla anrättningar vid
fru Vivis bord, och den friska hjortronsylten med
gräddskum, som utgör deras afslutning och krona,
lämnar en på samma gång ljuf och vildfrisk efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
