Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diktarro än hemma i trångboddheten.
Emellanåt kom också Martha öfver och hjälpte honom,
utsträckte till och med ett par gånger besöket
till Tibble och Borggården, och Karl-Olof
gladdes åt att iaktta, hur lätt och snabbt hon vann
insteg i den gamles hjärta, och hur den tunga
blicken under de buskiga ögonbrynen ljusnade
vid hennes åsyn.
Nämndemannen hade tidigare låtit falla ett
och annat ord om att återuppföra den nedbrunna
mangårdsbyggnaden; både till detta och till den
nya stallängan skulle timmer afverkas och
framforslas, så snart föret efter jul blef stadigt i
skogarna. På sista tiden hade han emellertid
blifvit helt hemlighetsfull och fåordig med afseende
på sina byggnadsplaner, gick i timtal och vankade
uppe på berghällan ofvanför landsvägen, syntes
grubbla och spekulera. En måndagsmorgon när
Karl-Olof som vanligt bröt upp för att bege sig
af till Leksandsnoret, öfverraskade han fadern i
liflig öfverläggning med Mates Nils, ortens
välbetrodde bergsprängare och grundläggare; med
måttband och famnstake stegade de fram och
tillbaka på granitplatån, mätte och gestikulerade. De
voro så upptagna, att de icke ens märkte honom,
där han passerade strax nedanför på vägen.
En vecka senare uppenbarade Mates Nils sig
åter, nu åtföljd af fyra arbetare. De bägge
drängarna fingo också gripa sig an, och där började
en vidlyftig grundläggning till en byggnad, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
