- Project Runeberg -  Silverkvarnen /
13

(1926) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Länsmannen berättar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Arvingarne, som voro icke mindre än 9 till antalet,
blevo ursinniga. Här måste finnas någon gömd skatt,
menade de. Han måste ha grävt ned sitt silver
någonstädes. — Nu började en orolig tid i »Silverkvarnen».
Varje vrå genomsnokades, nära nog varje fotsbredd
jord genomgrävdes. Enligt vad jag hört av Bringåsaboar,
som bevittnat det, såg den vackra trädgården ut
som en illa skuren torvmosse, där man knappast kunde
taga ett steg utan att falla ned i en grop. —

— Detta resultatlösa letande fortgick i nära två
år, men förgäves. Då togo äntligen arvingarne sitt
förnuft till fånga, övergåvo skatteletandet och sålde
gården. Köparen blev en inom orten fullkomligt
okänd person, en herre från Stockholm, som hette Lars
Appelblom.

— Hm, anmärkte notarien, det namnet tror jag mig
ha sett i Stockholmspolisens arkiv.

— Mycket troligt! Mannen hade varit bland
huvudstadens allra värsta ockrare och blodsugare, och
då han beslöt sig för att köpa Norrekvarn och gräva
ned sig i hjärtat av den småländska landsbygden,
skedde det nog därför, att Stockholmsmarken började
bli honom för het. Men det hade man ingen aning om
i Bringåsa. Där gladde man sig åt att det vackra
Norrekvarn åter skulle komma i värdiga händer och bli till
glädje och gagn för hela orten. Och i början såg det
också ganska lovande ut. Herr Appeblom hade ett
förtroendeingivande yttre, en smidig tunga och
vinnande sätt. Det enda man hade emot honom var att
han såsom varande gammal ungkarl inte gärna kunde
få den betydelse för ortens sällskapsliv, som man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silverkva/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free