- Project Runeberg -  Silverkvarnen /
46

(1926) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Blodfläckar i skogen och en mystisk vagn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ja, vi få se i morgon bittida, då du måste föra
mig dit. Nå, det andra fallet?

— Det andra fallet är ett vittnesmål av en arbetare,
som i går uppsökte mig och omtalade, att han samma
natt, som Appelblom försvann, var stadd på återväg
från ett besök i ett torp, där han glömt sig kvar så
länge, att det var mitt i natten han på hemvägen passerade
Storskogen. Det var den nyss omnämnda skogsvägen
han hade att gå. Den utgör egentligen uppfartsvägen
till några på andra sidan Storskogen belägna torp,
som lyda under Riddershus, men av folk, som icke äro
rädda om sina vagnar, begagnas den ock någon gång
såsom genväg till landsvägen, som går fram på andra
sidan torpen. Det var förstnämnda väg han vandrade.
Natten var ljus, så det var inte svårt att taga sig fram,
fast vägen är ganska stenig och svår på sina ställen.
Men han hade hört talas om att högst misstänkta
personer blivit sedda i Storskogen och det skrämde upp
honom, så att han kände sig ganska kuslig till mods
under sin nattliga vandring, synnerligast som hans
enda vapen var en bastant käpp och han i fickan bar
avlöningen för ett par månaders skogsarbete. Plötsligt,
då han befann sig ungefär mitt i Storskogen, tyckte
han sig höra några misstänkta ljud framför sig men
helt nära. Det lät som hovslagen av en häst och
gnisslandet av vagnshjul mot vägens stenar. »Åhå», tänkte
han, »det är någon av torparne, som varit i Bringåsa
och stannat där så länge, att han kommer hem mitt i
natten». Denna tanke verkade ju lugnande. Icke
desto mindre beslöt han att gömma sig bak ett gransnår
vid vägen tills han finge se om den mötande vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silverkva/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free