Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på ett oregelbundet sätt, liknande en sökande
jakthunds. Då och då lutade han sig ned, som om han
sökte efter något på marken och tycktes vara så
fördjupad i detta letande att han tydligen icke
observerat mannen i gröna rocken, åt vilken han för övrigt
vände ryggen.
— Äntligen har jag återfunnit en av dessa bovar,
och nu skall han icke undslippa, om jag också nödgas
sätta en hagelsvärm i hans ben, mumlade den senare
mellan tänderna, och nu började även han avancera
i riktning mot den andre med smygande steg och
sökande betäckning bakom de tjockaste björkstammarne.
Snart hade han kommit honom helt nära.
Då röt han:
— Halt, karl!
Trashanken, vad det nu var för en, hajade till och
vände sig blixtsnabbt om. Han hade ett rätt hyggligt
ansikte med ett par livliga, intelligenta ögon, men för
övrigt var det en fullödig typ av en äkta landstrykare.
Besynnerligt nog tycktes han inte bli förskräckt, då
han såg den grönrockades hotfulla blickar och
bössmynningen riktad emot sig. Tvärtom drog ett
ögonblick ett leende över hans ansikte.
— Fast jag inte haft äran att bli presenterad, sade
han, gissar jag att det är skogsförvaltare Mörcke jag
har nöjet att sammanträffa med.
Detta fräcka tal av en landstrykare förbluffade till
den grad skogsförvaltaren, att han knappast kunde
finna ett svar. Slutligen sade han:
— Presenterad! Jag skall snart ha det nöjet att
presentera dig för länsman Bastman och han - - -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
