Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. En bankplundring med förhinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Möt mig på bakgården om en liten stund, så skall
jag följa med dig, sade han.
Herr Labansson skyndade upp till sina gäster och
ställde i ordning ett virabord, vid vilket de senare icke
dröjde att placera sig, ty de voro ivriga viraspelare
alla tre. Därefter bad han ånyo om ursäkt för att han
gick ned på kontoret på en halv timmas tid, ty i
anledning av en viktig affär måste han skriva ett brev,
som genast skulle avsändas med ett särskilt bud.
— Som ni väl veta, mina herrar, så gå affärerna
framför allt, sade han.
Ja, de bådo honom för all del inte genera sig. De
skulle nog roa sig själva.
Nu visste den illmarige Labansson, att, sedan han
väl fått dem förankrade vid virabordet, skulle det
fordras minst en jordbävning för att få dem därifrån.
Han kunde således lugnt avlägsna sig utan fruktan
för att de skulle gå sin väg.
Som avtalat var, träffade han Ville på bakgården,
och nu smögo de sig på bakvägar bort till bankhuset,
passade på att smita in i förstugan, då ett drivande
moln skymde, funno fanjunkarens dörr öppnad
inifrån och inkommo i banklokalen, där allt låg i nattens
skuggor.
— Ha ni inte haft ljus här, frågade Labansson.
— Jo, svarade Ville, men vi ha flyttat det in i
kassavalvet.
— Det förvånar mig, fortsatte han, att ni inte
kunnat finna de handlingar som ni skulle överlämna åt
mig. De voro inneslutna i ett stort kuvert, på vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
