- Project Runeberg -  Silverormen : den siste apachehövdingen /
56

(1929) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Spöket, som slogs med påk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56 AXEL KERFVE

side och att återfinna svågern, d:r Winter, som visst
också råkat ut för något oväntat hinder.

Bob skulle hålla vakt vid hästarna, medan Sam
själv gick att hämta den uppskrämda systern och den
visst litet tafatte läkaren, d:r Wood, som sannolikt bara
av fruktan inte velat lämna denna plats, medan det
ännu var dager.

Systern skulle han taga framför sig på sin egen
häst, och så skulle man föra henne till den där
utmärkta klyftan, där Bill och negressen väntade med
de andra hästarna, och sedan bleve det att dit hämta
expeditionens utrustning, som man ju inte nu kunde
föra med sig.

Ja, så enkelt var det hela efter unge Sam Engrens
uträkning. Ingenting kunde gärna vara enklare. Helt
visst skulle det gå som en dans. Och den litet barske
och naturligtvis förläste svågern måste nog sedan
erkänna, att Sam i alla fall inte var så dum som han
kanske såg ut, åtminstone på den tiden, då han höll
på med skolplugget, vilket han tyckte nu kunde vara
honom förlåtet, allra helst som han aldrig haft minsta
tanke på studenten, mycket mindre på att bh något
slags doktor.

Med en viss självbelåten känsla av att ha
arrangerat det bra för resans fortsättande, gick eller rättare
smög sig Sam genom mörkret för att hämta systern
och läkaren. Många minuter skulle det sedan inte dröja,
innan de voro i väg. Och från den skyddande kl^^ftan
skulle man starta i den första gryningen. Att sedan
taga sig fram till El Paso, kunde naturligtvis inte vara
några trollkonster.

Nu var det alldeles tyst i det ganska stora
byggnadskomplexet. Inte minsta ljud hördes, sedan de
många spanska och mexikanska gaphalsarna givit sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silvorm/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free