- Project Runeberg -  Silverormen : den siste apachehövdingen /
60

(1929) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Spöket, som slogs med påk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60 AXEL KERFVE

Nu gällde det bara att handla och att handla
raskt.

Innan han själv visste hur fort det gick, hade han
kommit bakom angriparen, som han nu hörde fumla
på rummets sidobord. — Och innan denne visste ordet
av, hade Sam bakifrån lagt sin unga, men mycket
seniga arm om den lömskes hals, under det att han
med den andra handen fattade den lika okändes som
ännu oseddes högra handled, vilken han därpå
kring-vred med sin långt ifrån obetydliga styrka och så att
han själv hörde, hur det riktigt knakade i karlens
handlovsben.

Därvid uppgav den sålunda fjättrade ett rop av
raseri och smärta, så pass kraftigt som han under
förhandenvarande omständigheter kunde, och i det han
med all makt sökte vrida sig loss ...

Men Sam höll honom fast som i ett skruvstäd och
sökte sålunda att en god stund alltmer utmatta honom,
väl vetande, att detta hans övertag måste vara
avgörande. Endast i nödfall ville han göra bruk av sin
revolver, som satt lätt till hands i det kopparnitprydda
cowboysbältet, som hörde till hans även om
cowboys-kläder i övrigt starkt påminnande dräkt, mycket
praktisk för övrigt i dessa trakter, där en stor del av
dygnets timmar tillbringades på hästrygg för den som
— likväl utan att vara koherde — har att på resor
färdas alldeles som en sådan med större eller mindre
efterliknande skicklighet.

Lättast hade kanske varit att genast göra bruk av
detta vapen. Men dels ville han inte förrän det kunde
bli alldeles nödvändigt och till yttersta självförsvar
döda eller skadeskjuta någon människa, dels kände
han en instinktiv fruktan för att ljudet av ett skott
just nu skulle kunna förvärra hans redan tillräckligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silvorm/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free