- Project Runeberg -  Silverormen : den siste apachehövdingen /
61

(1929) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Spöket, som slogs med påk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SILVERORMEN 61

kritiska ställning. Så revolvern fick sitta där den satt
tills att bruket av densamma blev nödtvång.

Många minuter dröjde det inte, innan den fjättrades
krafter kändes vara skarpt i avtagande. Till och med
rosslingarna blevo svagare och den nyss så ivrigt
sprattlande kroppen sjönk samman mot Sams breda bröst,
under det att huvudet hölls uppe av den nästan
strypande handen.

Visserligen kunde nu detta bara vara en spelad
slapphet, men å andra sidan kände Sam sin styrka
växa och var nu fullt beredd att möta motståndaren i
vilket nytt anfallsläge som helst. Huvudsaken var att
man nu finge ljus i rummet, där systern med all
sannolikhet inte längre var att söka, ej heller d.r AVood i
grannrummet, ty i så fall skulle väl denne ändå på ett
eller annat sätt ha skyndat den angripne unge vännen
till hjälp.

Var systern och d:r Wood nu kunde vara, blev i
alla fall tillsvidare en annan historia. Nu gällde det
först och främst att skydda sig själv, innan han kunde
tänka på att hjälpa någon annan. Ej heller var det
lönt att i detta fall förhala för mycket med den
slutliga uppgörelsen med denne lömske gynnare, som nog
haft viljan, men alls icke förmågan att sköta den där
påken på det effektivaste sättet. Men det infama
mörkret borde han sedan ha aktat sig för. Nu kunde Sam
lika mycket prisa detta som han nyss känt sig oroad
därav. Och nu var tiden inne att försöka tända igen
för att se, vad detta kunde föra med sig.

Först släppte han den redan tydligen alldeles
avdomnade handen och den därtill hörande armen, vilka
genast slappa föllo ned utefter delinkventens högra sida.
— Om detta var spel och förställning måste skurken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silvorm/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free