- Project Runeberg -  Silverormen : den siste apachehövdingen /
100

(1929) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. I skallerormarnas håla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100 AXEL KERFVE

humarindianen Carichico, hade han blåst upp en liten
låga i den kolande elden, från vilken han förstod att
ett sprakande kol måste ha tänt på hans hår, som helt
visst vore mycket illa åtgånget.

Den lilla lågan från den tillfälliga härden i denna
grottliknande klyfta kunde endast sparsamt belysa det
kring lågan allra närmaste området. Men som
indianen låg elden mycket nära — svaga för värme som
tarahumarerna äro — kunde han se hans ljusbruna
ansikte och en del av den färggranna filten, vari
mannen, sorglös för all eldfara, svept in sig.

Tanken på att elden lika lätt, ja, lättare, skulle
kunna fatta tag i även honom, kom Sam på den
tanken, att han borde väcka honom, så att han finge
maka sig undan det farliga grannskapet, innan det bleve
för sent.

Men just när han stod i begrepp att göra detta,
blev han själv på nytt lika orörlig som nyss, då han
ännu var under intrycket av den hemska drömmen.

Sams nu till det yttersta spända sinnen hade
träffats av ett ljud, som han först trodde komma från de
inte fullt så torra bångar, vilka ännu inte fattat full
eld utan mera lågo och pyrde.

Men så märkte han, att detta ljud kom från en
plats närmast bakom indianens huvud och att ljudet
mer liknade en svagt skramlande barnskallra än det
susande och väsande ljudet av sur ved, som har svårt
att brinna.

Blixtsnabbt kom det för honom, att man här i
klyftan kanske råkat mitt i ett bo skalleror mar! ...

Det var inte lång tid förut som han i Texas på en
ranch sett hur dylika kunna tyga till en människa.
Där var det en neger, som på ett majsfält fått ett bett
av en dylik orm i ena foten. Inte ens snabb hjälp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silvorm/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free