- Project Runeberg -  Silverormen : den siste apachehövdingen /
101

(1929) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. I skallerormarnas håla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SILVERORMEN 101

av den snart till hands varande d:r Wood kunde rädda
den stackars negern, som dog under förskräckliga kval.

Hur skulle det gå Garichico?

Endast en oförsiktig rörelse, och den skrämda
ormen, som rasslande med sina stjärtbenringar ringlade
sig fram mot den värmande glödhögen och mot
skenet från densamma, och den sovande hade i en blink
fått det dödande hugget.

Belägenheten för först och främst indianen, som
var ormen närmast, var i sanning högst kritisk, och
Sam visste sannerligen inte hur han i en hast skulle
bära sig åt.

Avståndet mellan ormen och Garichicos huvud var
knappt en meter. Men just nu tycktes den farliga
reptilen, en av ophidiaormarnas bjässar, inte rätt veta,
åt vilket håll han skulle vända sig.

Det var en låga som plötsligt flammade upp litet
häftigare, och det var kanske denna, som kom
kräldjuret att tveka, men som i stället genast gav Sam en
visserligen vågad idé, men i alla fall den enda, som
nu stod honom till buds, om han skulle kunna bli
Garichico till någon hjälp, så mycket mer som denne
just nu kastade sig i sömnen för att vända de slutna
ögonen från eldljuset, vilket kanske besvärade honom.

Ormen hade genast så att säga vädrat en ny fara.
Och lika snabb var han nu att bereda sig på försvar.

Han hade höjt sitt huvud som ormar göra, då de
skola hugga till, och inom bråkdelen av en sekund
hade han säkert hunnit göra det, om inte i samma
stund det uppresta huvudet träffats av en brand, som
Sam blixtsnabbt ryckt ur elden och med all kraft och
skickligt siktande slungade mot den farliga besten.

Men därmed var faran nog endast avvärjd för
ögonblicket. Ormen var ju i alla fall inte dödad. Huvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:46:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/silvorm/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free