Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den hemliga kraften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då märkte Sorgbarn, att kraften verkat. Han
steg upp och sade lugnt:
– Riddare, du skall lämna bädden och följa mig!
– Vart vill du föra mig, Sorgbarn?
– Du skall snart få veta det.
Riddaren klädde sig. Sorgbarn fattade hans hand.
De stego nedför torntrappan och kommo genom en
bakport till stranden, där riddarens fiskarbåtar
lågo. I den minsta av båtarne rodde honom
Sorgbarn över sundet med så tysta årtag, att
väktaren svårligen kunde höra det, fattade så hans
hand och förde honom in i skogen.
Den hemliga kraften verkade så, att riddarens
vilja, så stark och oböjlig hon annars var, fogade
sig efter gossens, ja, sammansmälte med denna
till en. Riddarens själ såg in i Sorgbarns, såsom
den trogne tjänaren ser i sin herres ögon vad han
vill, tänker och känner. Snart skulle den hemliga
kraften verka än djupare. Som i det växande
trädet årsringarne bilda sig kring kärnan och torka,
i den mån nya sådana lägga sig omkring de gamla,
så växa omkring det mänskliga väsendets kärna
årsringar av lidelser, känslor och tankar, som var
efter den andra fornas, medan nya lidelser,
känslor och tankar lägga sig utomkring de vissnade
och saftlösa. Men själens äldsta årsringar äro
dock de, som ligga närmast hennes kärna;
därför äro barndomens minnen så ljuva: de äro
närmast andens hjärta. Medan nu gossen förde
Erland mellan skogens stammar, trängde den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
