Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den sista nattvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Herr Erland, jag lyder ... jag lyder gärna.
Men lova ...
– Tyst! ropade riddaren och drog, ur stånd
att längre dölja sin sinnesstämning, jaktkniven ur
slidan. Du är din moders medbrottsling, och så
sant som hon sugit livskraften ur mitt hjärta lovar
jag, att hennes eget hjärta skall i denna natt skälva
på udden av min kniv. Och dig lovar jag, att om
du ett ögonblick tvekar att visa mig vägen till
henne, skall jag döda dig och finna vägen själv.
Och träffar jag henne icke i natt, skall i morgon
jakthornet smattra, kopplen lössläppas och
skallgången draga sin kedja kring den djävulska
trollkvinnan. Hon skall icke undkomma mig. Fresta
fördenskull icke mitt tålamod med ett ord vidare!
Minns för ditt eget bästa den lydnadsed du svurit
mig! Framåt!
– Nej, nej! utbrast Sorgbarn med styrkan
av ett nödrop och omfattade än en gång riddarens
knän. Denne lossade våldsamt hans armar och
sparkade honom med hat och avsky ifrån sig.
– Usling, som jag med ett knytnävsslag
kunde krossa! Upp, säger jag, och för mig till
målet för vår vandring! Lyd eller dö!
– Fader, skona mig! Döda mig icke!
– Fader! upprepade riddaren med ökat raseri.
Du som med sataniska trollkonster länge
trälbundit och fördärvat min själ, du som är ett
helvetets avskum, en bastard av djävul och häxa,
vågar du skända en kristen man med fadersnamnet!
Du skall dö med din moder. För sista
gången bjuder jag dig: Upp och visa mig vägen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
