Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erland manade Käck att lägga sig, och
då denne icke genast aktade sin herres röst,
gaf han besten med bågen ett slag, så att
han tjutande drog sig tillbaka.
Gossens och flickans ögon möttes. Det
var å ömse sidor trotsiga blickar. Men
huru det nu var, drog sig flickans mun
till ett leende.
»Jag är icke rädd för dig,» sade hon
och kastade dolken, så att han hvinande
skar luften och fastnade med udden i
ett träd.
Erlands vrede öfvergick i undran och
nyfikenhet.
»Du är en ovanlig flicka, — men illa
vore det, om jag ej i manliga idrotter kunde
täfla med en kvinna.»
Han drog sin jaktknif ur slidan, och
kastade honom mot samma träd. Knifven
inträngde bredvid dolken i trädet, men så djupt,
att halfva bladet doldes i bast och bark.
Han gick till trädet och lösryckte bägge
vapnen, sköljde dolken i bäcken och
återlämnade den till egarinnan.
»Du är en vacker flicka,» sade han,
»men mycket ovanlig ... Vill du,» tillade
han betänksamt, »att jag skall döda den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
