Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Höfdingen tackade med ödmjuka ord,
men förklarade, att ett löfte, ärfdt af
fäderna, nödgade honom, likasom hans folk,
att aldrig söka nattro i ett hus, vare sig
muradt eller timradt, innan deras strafftid
vore tilländalupen. Vidare omtalade han,
såsom orsak till sin bön om några dagars
gästfrihet, att han här stämt möte med
en flock af sitt folk, som för en tid
skilt sig från honom, för att besöka andra
ängder, och nu åter skulle förena sig med
honom.
Sedan åtskilliga andra ord skiftats
mellan riddar Bengt och det vandrande folkets
höfding, aftågade den främmande skaran
till det fält i skogen, hvarpå hon en gång
förut tältat, och hit lät riddar Bengt föra
mat och dryck i ymnighet, så att de för
en hel vecka kunde vara väl försörjde.
Men bland de svartlockiga flickorna,
som dansade på gården vid pipors och
strängaspels takt, hade Erland upptäckt
Singoalla. Det var hon, som anförde
dansen, ty hon var höfdingens dotter och den
skönaste af alla.
Patern stannade öfver aftonen på slottet,
för att med riddar Bengt samtala om de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
