Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förut icke tänkt på skilsmessans möjlighet,
Han släppte Singoallas hand, och tårar
framträngde äfven i hans ögon, ty den
mystiska kärleken hade enat deras hjärtan, så
att glädje och smärta och pulsslagens gång
voro desamma hos båda. Men då
Singoalla såg den fuktiga glansen i Erlands ögon,
ville hon le, för att göra honom glad, och
hon sade:
»Var icke ledsen! Då Singoalla är
borta, skall du snart glömma henne och
åter vara lycklig.»
»Glömma dig!» sade Erland och steg
upp. »Nej, jag glömmer dig aldrig, jag
skiljes aldrig ifrån dig, jag följer dig, hvart
du går.»
»Vill du det?» ropade Singoalla med
strålande ögon. »Vill du skiljas från din
fader och moder och din sköna borg och
allt annat du älskar för att följa mig?»
»Ja,» svarade gossen.
»Då skola vi vara man och hustru; du
skall vara min herre och jag din slafvinna;
jag skall under vandringen bära dina
bördor, om kvällen svalka dina fötter med det
kalla vattnet, under hvilan steka ditt
villebråd, räcka dig bägaren, då du är törstig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
