Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i en brokig kappa, satt i sin faders vagn
på en bädd af täcken och själf tyglade de
små lurfviga kamparne, som otåligt skrapade
marken. Bakom stod en lång rad vagnar,
förspända med hästar eller oxar, och
fullastade af kvinnor, barn och bohag. Höljde
i sina kappor stodo de gifte männen
bredvid vagnarne, en hvar vid sin vårdnad och
sin egendom. De unge ogifte karlarne
bildade en med spjut, bågar och knifvar
väpnad eftertrupp. De öfvergifna eldarne
belyste taflan. I spetsen för vagnarne voro
blossbärare ställde.
Höfdingen vandrade tillbaka från sina
egna packvagnar, som började raden, ned
till den siste, för att öfvertyga sig, att allt
var rätt. Han hade häftigt sporrat sitt
folk till ilfärdighet, hans blick var orolig,
och han, den annars så djupt bugande,
hade nu knappt gifvit sig tid att helsa sitt
bands nye medlem, sin dotters make och
riddarens son med en vårdslös nick. Detta
märkte Erland knappt, ty han hade endast
öga för Singoalla. Sedan höfdingen gjort
sin rund, gaf han med en klocka tecken
till uppbrott. Blossen flämtade mellan
granarna, den ene vagnen efter den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
