- Project Runeberg -  Singoalla /
110

(1894) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den siste lästimmen med sin lärjunge, lade
vid Extremum luinc Arethusa mihi concede
laborem fanns ännu i den gamle Virgilius.
Men den forne lärjungen var icke mer gosse,
utan en man med allvarlig panna och bleka,
skäggvuxna kinder.

Riddar f Irland satte sig vid paterns
sida. Det utanför rasande ovädret, de mot
fönstret slående regnskurarnes vemodiga sorl
stämde samtalet i dyster ton. De båda
männen samtalade om mänskliga tingens
förgänglighet, men då Lirland endast såg
det skiftande, flyende, skummande och för-

t

svinnande i tidens flod, pekade patern mot
himmelen och påminde om det
oförgängliga; da l Irland yppade, att han
ingenstädes funnit ren metall i människonaturen,
utan alltid slaggblandad, sade patern: »stoft
är stoft, ande är ande. Men äfven här i
stoftet skall anden dock varda herre.
Materien är underkastad ett andevardande,
himmelen skall nedstiga till jorden, och en
nv tid komma för människosläktet.

»Tror ni det, fromme fader?» sade
forland. »Måhända är det då byggmästaren,
som nu gar öfver jordens grund och rödjer
marken för den nya byggnaden?»________________

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 13 19:09:23 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/singoalla/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free