- Project Runeberg -  Singoalla /
202

(1894) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


Singoalla hade sagt honom, att han nu gjorde det för sista gangen, och Øssim hade tigande emottagit den upplysningen.
ESin-goalla hade bedt honom hafva allt redo tor uppbrott nästa morgon, och han hade
tigande fullgjort hennes önskan. Nu stod han och stirrade tigande i elden och såg, huru bränderna mörknade, kolades och
vor-do till aska. Han tyckte stundom, att han såg in icke i härdens eld, utan i sitt eget hjärtas. ESingoalla satt pa sin bädd af mossa med pannan lutad i handen, sänkt i
drömmar eller lyssnande till ljud, som kunde bada ankomsten af de efterlängtade. Hon kunde sitta så timme efter timme. Hennes lefnad under dessä dagar hade varit ett
sådant bidande. Hon förnam knappt tidens flykt och aktgaf dock pa ögonblicken. Där ute rasade stormen. Då och då fann en vindstöt väg mellan klipphällarne in i grottan och hotade att släcka brasan, som lyste henne. »De dröja i natt länge,» sade Hssim efter timmars tystnad. Och då denna
anmärkning, som ej väntat svar, ej heller fick något, sade han till sig själf, i det han >
202

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 13 19:09:23 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/singoalla/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free