- Project Runeberg -  Singoalla /
217

(1894) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Carl Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig underrättelsen om den store
mandråparens ankomst öfver hela trakten. Alla
hjärtan bäfvade. Mangen tänkte pä
mänskliga medel att afvända olyckan från sig och
de sina. Några flydde med hustru och barn
längre sunnanskogs; nybyggarne i ensliga
skogshemman lade fram båge och pilar, för
att hota enhvar, som vågade nalkas deras
tak.

Men den hemske gästen kunde pil och
båge icke bortskrämma. Redan under de
sistförflutna veckorna hade flerestädes i
nejden misstänkta dödsfall inträffat, men ingen
trott eller velat tro, att det var den
fruktansvärdes verk. Nu, da intet tvifvel om
hans närvaro var möjligt, syntes ock de
sista osynliga hindren för hans härjningslust
vara på en gäng nedslagna. Natten efter
det främmande folkets ankomst ilade
mordängeln frän dörr till dörr, och intet
förbundstecken pa dörrposten vägrade honom
inträde.

»Nej, deras vatten och vin och olja och
sånger och rökelser gagna till intet. Vi

måste dö. Lat oss då lefva, medan vi lefva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 13 19:09:23 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/singoalla/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free