Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 22 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Statsbanan Östersund-Ulriksfors med bibanor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Banan belädes med räler, vägande 27,5 kg per m och erhållna vid
rälsutbyte å andra statsbanor. Största slipersavståndet är 755 mm.

Östersunds station utvidgades och vid banan anlades för övrigt 10
stationer, 3 håll-, last- och mötesplatser, 1 håll- och mötesplats, 1 mötesplats
samt 3 hållplatser, varav den vid Klösta bekostades av ortsinvånare. De
viktigaste orterna få sin
trafik betjänad på
följande sätt, nämligen: Husås
och Lit genom Lits
station, Häggenås,
Storhögen och Olsta vid
Häggenås station, Norderåsen
och Munkflohögen vid
stationerna med samma
namn, Sikås och Gåxsjö
vid Jämtlands Sikås
station, Hammerdal och Hallviken av stationerna med enahanda namn och
Stamsele genom Ulriksfors station, varest efter banans tillkomst en större
trämasseindustri uppstått. Slutligen tillfredsställes trafikbehovet i
Strömsund och bygderna längs Ströms vattudal av Strömsunds station, där ett
hamnspår förmedlar järnvägstrafiken med sjötrafiken på Strömsvattnet.

16. Bro över Faxälven, gren IV.

Bortsett från den 1908 uppkomna, förut omnämnda konflikten med
arbetarna rörande avlönings- och anställningsvillkor samt den året därpå
inträffade storstrejken, pågingo arbetena ostörda. Alla transporter för
banbyggnadens räkning verkställdes med häst å intill banan
befintliga och delvis genom banbyggnadens försorg iordningställda vägar,
intill dess att rälsläggningens successiva framdragande möjliggjorde
tågtransporter.

Arbetena, för vilka majoren Ad. Nordberg var arbetschef, påbörjades
hösten 1907. Å följande tider blevo nedanstående bandelar öppnade för
trafik, nämligen:

bandelen	Östersund—Häggenås	den	10 oktober 1911,
»	Häggenås—Ulriksfors jämte bibanor	»	1 december 1912.

För banans byggande anvisade riksdagen att utgå av lånemedel under
åren 1908—1912 tillhopa
10 900 000 kr.
Anläggningskostnaderna för
huvudbana och bilinjer
inklusive 868 500 kr. för
rullande materiel
uppgingo emellertid icke till
mer än 9 452 000 kr.,
vadan ett överskott
uppstod av i runt tal 1,45
milj. kr.

17. Norderåsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>