Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VIII. Bibanor mellan norra stambanan och kusten
- IX. Tvärbanor mellan inlandsbanan och norra stambanan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liggande kraftstation, vidtogos åtskilliga av ägarna till densamma önskade
åtgärder beträffande storleken och placeringen av öppningarna i
järnvägsbron, så att denna icke skulle bliva till hinder vid framtida utbyggnad
av kraftstationen.
Banan belades med räler, vägande 27,5 kg per m, vilka förut varit
använda å norra stambanan
och där utbytts. Största
slipersavståndet är 755
mm. Vid bananläggningen
anlades 9 nya
trafikplatser, den största i Piteå
stad, varjämte utfördes en
omfattande ombyggnad
av Älvsby station.
Arbetena å banan, vid
vilka ingenjören C. J. A.
Wästfelt var arbetschef,
påbörjades år 1911 och
bedrevos så, att banan kunde öppnas för allmän trafik den 1 oktober 1915.
 |
| 34. Piteå station. |
För banans utförande, med rullande materiel, beviljade riksdagarna
1911—1914 av lånemedel sammanlagt 3 635 000 kr. Kostnaderna
uppgingo dock endast till 3 535 000 kr., vadan ett överskott å 100 000 kr.
uppkom.
IX. TVÄRBANOR MELLAN INLANDSBANAN OCH
NORRA STAMBANAN
I samband med frågan om byggandet av inlandsbanan framfördes också
på sin tid spörsmålet om anläggande av tvärbanor mellan denna och
norra stambanan. Efter omfattande utredningar och delvis hetsiga
strider, omnämnda i historiken, angående vilka tvärbanor, som borde
byggas, beslöt riksdagen år 1917 på Kungl. Maj:ts förslag, att tre sådana skulle
anläggas, nämligen statsbanorna Forsmo—Hoting, Hällnäs—Stensele och
Jörn—Gubblijaure, vilka samtliga förutsattes byggda efter förenklade
tekniska bestämmelser. Samtidigt beviljade riksdagen ett anslag å 1000 000
kr. för år 1918 för påbörjandet av Forsmo—Hotingbanan.
1. Statsbanan Forsmo—Hoting
Från Forsmo följer banan Ångermanälvens djupt nedskurna dalgång
förbi Resele och Ådalsliden till Åkvisslan, där den korsar Fjällsjöälven
nära dess utlopp i Ångermanälven. Härifrån fortsätter banan, fortfarande
följande Ångermanälven, upp mot Junsele socken, vars kyrkby den dock
icke kunnat komma närmare än omkring 8 km, då det skulle medfört
alltför stor förlängning att föra banan intill byn. Banan är därefter
dragen över vattendelaren mellan Ångermanälven och Fjällsjöälven till
Backe och framgår sedan förbi Bodum till slutpunkten Hoting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0044.html
